Högt kortisol: symtom, orsaker och när du bör söka vård

Akut stress, kronisk stress

Ett kortisol som stiger är inget problem, ett kortisol som inte går ner igen är det.

Kortisol bildas i binjurarna, ovanför njurarna. Det följer en mycket tydlig dygnsrytm: det stiger mot slutet av natten, når sin topp 30 till 45 minuter efter uppvaknandet och sjunker sedan till sin lägsta nivå runt midnatt. Det är morgontoppen som får dig att komma igång, och kvällsdalen som låter sömnen komma.

Vid stress, ett prov, ett gräl eller en hård ansträngning stiger kortisolet på några minuter och sjunker igen inom en till två timmar. Den toppen är användbar: den frigör socker till musklerna och hjärnan och dämpar inflammation. Den vill man inte förhindra.

När man talar om ”högt kortisol” blandar man alltså ofta ihop två mycket olika saker: en rytm som rubbats av stress och sömnbrist, som är mycket vanlig, och en verklig hormonsjukdom, som är sällsynt. Symtomen är inte desamma, och inte heller vad man ska göra.

Symtomen i ordning

Högt kortisol: symtomen, från de vardagligaste till de mest talande.

De flesta listor på nätet radar upp tio eller femton tecken utan att säga vilka som spelar roll. Men många av symtomen har dussintals andra orsaker: sömnbrist, järnbrist, sköldkörteln, depression, för mycket kaffe. Här är symtomen sorterade efter område, med vad de verkligen säger.

De mest särskiljande tecknen enligt Endocrine Societys riktlinjer för diagnos av Cushings syndrom (Nieman, 2008): lätt att få blåmärken, rodnad i ansiktet, proximal muskelsvaghet och lilafärgade bristningar.

Om du bara känner igen dig i de fyra första raderna är det troligaste en stress som håller i sig och för lite sömn, inte en sjukdom. Om flera av ”Ja”-raderna gäller dig, särskilt om de har dykt upp nyligen, prata med din läkare.

Sömn och humör

För mycket kortisol: symtomen börjar ofta på natten.

Det första stället där man känner ett kortisol som inte går ner är sömnen. På kvällen borde kroppen befinna sig i dalen av sin kurva. Om den stannar i larmläge drar insomningen ut på tiden, tankarna snurrar och sömnen förblir lätt. Andra halvan av natten drabbas ofta hårdast, med tidiga uppvaknanden som är svåra att ta igen.

• Du är trött på kvällen, men ”klarvaken” så fort du lägger dig.
• Du vaknar runt 3 eller 4 på natten, med huvudet redan fullt av tankar.
• Du kliver upp trött, även efter en natt av normal längd.
• Du behöver kaffe för att komma igång, och sedan en kopp till för att orka genom eftermiddagen.
• Du är mer irriterad, mindre tålmodig och har svårt att koncentrera dig.

Den här bilden är typisk för långvarig stress, och den håller igång sig själv: en förkortad natt höjer kortisolet nästa kväll, vilket förstör natten därpå. I en belgisk studie från 1997 var kvällskortisolet 37 % högre efter en delvis sömnlös natt. Kaffet spelar också in: vår artikel om kaffe och kortisol förklarar hur.

Skyll inte allt på kortisolet. Ett långvarigt nedstämt humör, att man tappar intresset för allt eller har mörka tankar kräver ett läkarbesök, inte en hormonell omställning. Om du mår mycket dåligt kan du ringa 1177, som svarar dygnet runt.

Kroppen och ämnesomsättningen

Mage, ansikte, blodtryck: vad kortisol gör med kroppen.

Kortisol frigör socker och styr fettinlagringen mot buken. Därför ger ett verkligt och långvarigt överskott, som vid Cushings syndrom, en särskild kroppsform: magen och övre delen av ryggen blir tjockare, medan armar och ben blir smalare. Vid vardagsstress är effekten mycket mindre, och den går främst via sömnen och aptiten.

Vid verkliga överskott tillkommer andra tecken: långsam sårläkning, fler infektioner, oregelbunden mens, minskad sexlust, ben som blir skörare. Vart och ett för sig är inget av dem specifikt. Det är när de hopar sig, och dyker upp på några månader, som man bör reagera.

Videorna om ”kortisolmage” eller ”kortisolansikte” blandar ofta ihop de här två nivåerna. Kom ihåg en regel: ett ansikte eller en mage som förändras utan de andra tecknen i tabellen ovan handlar nästan alltid om livsstil.

Orsakerna

Högt kortisol: orsakerna, från de vanligaste till de ovanligaste.

Den stora majoriteten av ”höga” kortisolvärden beror på livsstilen. Medicinska orsaker finns, men de är sällsynta och åtföljs av tydliga fysiska tecken.

”Pseudo-Cushing” och graviditetens effekt beskrivs i Endocrine Societys riktlinjer (Nieman, 2008), som tar upp dem som fallgropar vid diagnosen.

Det goda beskedet om de livsstilsrelaterade orsakerna är att de går att rätta till. Vi har rangordnat åtgärderna efter evidensnivå i vår guide om hur du sänker kortisol: sömn, morgonljus och när du dricker kaffe ligger i topp.

Läkemedel och p-piller

Kortison, den vanligaste orsaken till för mycket kortisol.

Det glöms ofta bort: kortison och dess släktingar, kortikosteroiderna, är kopior av kortisol. Tagna länge eller i hög dos efterliknar de effekterna av ett överskott: runt ansikte, viktökning på magen, tunn hud, stigande blodtryck och blodsocker. Enligt Endocrine Society är det den vanligaste orsaken till Cushings syndrom.

• Kortisontabletter som tas i flera veckor, mot astma, en inflammatorisk sjukdom eller en allergi.
• Inhalerat kortison i hög dos under lång tid.
• Kortisonkräm på stora hudytor.
• Upprepade injektioner i lederna.

P-piller är en annan fallgrop. Östrogener ökar mängden av det protein som transporterar kortisol i blodet. Det totala kortisol som mäts i blodprovet ser då högre ut, utan att det finns ett verkligt överskott av aktivt hormon. Berätta alltid om ditt preventivmedel för laboratoriet och läkaren.

Högt kortisol och cancer

Högt kortisol och cancer: ett sällsynt samband, som inte ska vändas på.

Frågan dyker ofta upp, eftersom vissa sökresultat blandar ihop kortisol och cancer. Man måste skilja på två saker.

För det första kan vissa tumörer bilda kortisol eller det hormon som styr det, ACTH: ett adenom i hypofysen (oftast godartat, det är Cushings sjukdom i egentlig mening), en tumör i binjuren eller, mer sällan, en tumör någon annanstans i kroppen, till exempel i lungan. De situationerna är sällsynta, och de ger de fysiska tecken som beskrivs ovan, ofta snabbt och tydligt.

För det andra är den omvända idén, att vardagsstress och kortisolet som följer med den skulle ”orsaka” cancer, inte bevisad. Kronisk stress har verkliga effekter på hälsan, men ett lite förhöjt kortisol på grund av jobbet eller dålig sömn är inte ett tecken på cancer.

Om fysiska tecken på ett överskott av kortisol dyker upp snabbt, på några veckor eller månader, sök vård utan att vänta: läkaren beställer lämpliga prover och remitterar dig vid behov till en endokrinolog.

Tolka ett prov kl. 8

Ett högt kortisol kl. 8 bevisar nästan ingenting.

Många får ett provsvar med ett kortisol ”i övre gränsen” och blir oroliga. Tre saker är bra att veta. Provet tas på morgonen, runt kl. 8, eftersom kortisolet är som högst då. Referensvärdena beror på laboratoriet och metoden: som riktmärke ligger de ofta mellan cirka 140 och 600 nmol/l, motsvarande 5 till 22 µg/dl. Och ett stressigt provtagningstillfälle, efter en dålig natt eller en kopp kaffe, kan räcka för att trycka upp siffran.

Riktvärden: bara referensvärdena på ditt provsvar, och din läkares bedömning, gäller.

För att leta efter ett verkligt överskott rekommenderar Endocrine Society tre undersökningar, som alla letar efter samma sak: ett kortisol som inte går ner när det borde.

Salivtesterna som säljs på nätet för att ”följa” sitt kortisol i vardagen har inte det värdet. En enstaka mätning, gjord hemma utan ramar, säger väldigt lite om kurvan.

När du bör söka vård

När högt kortisol är ett skäl att söka vård.

Läkaren börjar med en undersökning och frågor om dina läkemedel och beställer vid behov de prover som beskrivs ovan. Vid ett avvikande resultat fortsätter utredningen hos en endokrinolog. Vid trötthet utan fysiska tecken kan vår artikel om långvarig trötthet hjälpa dig att förbereda läkarbesöket.

Och det som ofta kallas ”höga kortisolvärden” i erfarenheter på forum beskriver i de allra flesta fall samma sak: en period av överbelastning, sönderhackade nätter, för mycket kaffe och en långsam förbättring när livsrytmen förändras. Vi publicerar inga användarberättelser om kortisol: ingen av våra produkter har studerats på den punkten.

Och sedan?

Om det är stress hämtar sig kurvan.

Om din läkare har uteslutit en hormonell orsak, eller om dina symtom tydligt beror på stress och sömn, är det viktigaste att ge kurvan tillbaka sin form: en riktig topp på morgonen, en riktig dal på kvällen.

Detaljerna om de här åtgärderna, med deras evidensnivå, finns i vår guide om att sänka kortisol. En del lägger till en växt som har studerats vid stress, som ashwagandha, vars effekter och studier samt kontraindikationer vi har gått igenom. Vår formel Antistress innehåller den, tillsammans med reishi, helig basilika och vitamin B6, som bidrar till att minska trötthet och utmattning. För kvällen är våra vanor för att sova bra den bästa utgångspunkten.

Källor

1. Nieman L. K. et al. (2008). The diagnosis of Cushing's syndrome: an Endocrine Society clinical practice guideline. Journal of Clinical Endocrinology & Metabolism, 93(5).
2. Clow A., Thorn L., Evans P., Hucklebridge F. (2004). The awakening cortisol response: methodological issues and significance. Stress, 7(1).
3. Leproult R., Copinschi G., Buxton O., Van Cauter E. (1997). Sleep loss results in an elevation of cortisol levels the next evening. Sleep, 20(10).
4. Dickerson S. S., Kemeny M. E. (2004). Acute stressors and cortisol responses: a theoretical integration and synthesis of laboratory research. Psychological Bulletin, 130(3).
5. Miller G. E., Chen E., Zhou E. S. (2007). If it goes up, must it come down? Chronic stress and the hypothalamic-pituitary-adrenocortical axis in humans. Psychological Bulletin, 133(1).
6. Kumari M. et al. (2011). Association of diurnal patterns in salivary cortisol with all-cause and cardiovascular mortality: findings from the Whitehall II study. Journal of Clinical Endocrinology & Metabolism, 96(5).
7. Adam E. K. et al. (2017). Diurnal cortisol slopes and mental and physical health outcomes: a systematic review and meta-analysis. Psychoneuroendocrinology, 83.
8. Lovallo W. R. et al. (2005). Caffeine stimulation of cortisol secretion across the waking hours in relation to caffeine intake levels. Psychosomatic Medicine, 67(5).
9. Badrick E. et al. (2008). The relationship between alcohol consumption and cortisol secretion in an aging cohort. Journal of Clinical Endocrinology & Metabolism, 93(3).

Läs vidare

Fördjupa dig.

Kortisol hänger ihop med sömn, kaffe och stress. Upptäck våra andra guider, eller vår formel Antistress.